Mensvärksdagbok: vad ska du skriva ner inför läkarbesöket?

När du säger ”Jag har väldigt ont när jag har mens” vid ett besök brukar läkarens första frågor vara desamma: När börjar det, hur många dagar varar det, var känner du det, hur påverkar det din dag? Det du minns mitt i smärtan kan bli suddigt månader senare i mottagningsrummet. I den här texten hittar du en enkel mensvärksdagbok att ta med till din läkare, vad du ska skriva ner och när du bör söka hjälp utan att vänta.

Varför ska du skriva ner mensvärken?

Det är vanligt att få ont och kramper i magen före eller under mensen. Den brittiska sjukvården NHS beskriver att mensvärk oftast kommer runt mensens början och brukar hålla i sig några dagar. Men allas smärta är olika; för vissa personer kan den bli så stark att det blir svårt att klara vardagens sysslor.

Att skriva ner smärtan handlar inte om att på egen hand avgöra om den är ”normal eller inte”, utan om att ge din läkare en tydlig bild. Den amerikanska föreningen för gynekologer och obstetriker, ACOG, rekommenderar också att personer med smärtsam mens pratar med en gynekolog om sina symtom och sin cykel. Har du anteckningar från några cykler blir det samtalet mycket enklare.

Att skriva har en fördel för dig också: Du ser med egna ögon om smärtan kommer samma dagar varje månad och om den blir längre. Det gör det också tydligare vad du vill fråga vid besöket.

Vad ska du anteckna under dagar med värk?

Du behöver inga långa meningar. Några korta rader för varje dag med värk räcker:

1. Datum och mensdag. Skriv om smärtan kom före mensen, de första dagarna eller efter att mensen tagit slut. En anteckning som ”2 dagar innan mensen började” säger mycket.
2. Smärtpoäng. Ge en poäng där 0 betyder ingen smärta alls och 10 den värsta smärta du kan föreställa dig. Använd samma skala varje dag.
3. Hur dagen påverkas. Lägg till en mening bredvid poängen: Kunde du gå till jobbet eller skolan, var det svårt att ta dig ur sängen, ställde du in något? Samma poäng kan betyda väldigt olika saker för två personer; meningen visar skillnaden.
4. Plats och typ. Sitter smärtan längst ner i magen, i ryggen, strålar den ut i benen? Känns den som kramp, som hugg eller som en ihållande molande värk?
5. Andra symtom. Skriv till om du har illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk, yrsel eller trötthet.
6. Blödning. Anteckna om blödningen är liten eller riklig, om du märker klumpar och om du har stänkblödningar utanför mensen.
7. Vad provade du? Skriv om du använde värme, vila, en lugn promenad eller ett smärtstillande, och om det hjälpte.

Hoppa inte över dagarna utan värk. Har du ont i magen eller ryggen även utanför mensen, skriv en kort rad; om smärtan bara hänger ihop med mensen eller också kommer andra dagar i månaden är viktig information för din läkare. Att skriva ”ingen värk den här månaden” om en mens utan smärta gör det också lättare att jämföra.

Hur antecknar du om du tar smärtstillande?

När det gäller läkemedel är syftet med dagboken att föra in vad du tog och vad det gav, inte att avgöra vilket läkemedel som passar dig. Det räcker att du skriver:

• Namnet på läkemedlet du tog och vilken dag du tog det.
• Om smärtan minskade och i så fall hur mycket.
• En biverkning eller ett obehag du märkte.

Val av smärtstillande, hur det ska tas och hur ofta skiljer sig från person till person. Fråga alltid din läkare eller apotekare vilket läkemedel du ska ta och hur. Märker du att det smärtstillande inte hjälper lika bra som förut, skriv det i dagboken och berätta det för din läkare.

Hur många cykler ska du följa?

Anteckningar från en enda månad kan bero på just den månadens omständigheter. Anteckningar från två eller tre cykler visar bättre om smärtan är likadan varje månad och om den blir värre. Hur du för in dina mensdagar kan du läsa mer om i texten vad bör du notera när du för mensdagbok.

Du kan föra dagboken på papper eller i telefonen; det viktiga är att använda samma rubriker varje månad. Anteckningar i samma ordning visar skillnaderna direkt när du lägger dem bredvid varandra några månader senare. Har du missat en månad, var inte hård mot dig själv; det räcker att fortsätta där du slutade.

Inför besöket kan du göra om anteckningarna till en kort sammanfattning: hur många dagar du i genomsnitt har ont, den högsta poängen, hur smärtan påverkar din vardag och vad du har provat. Skriv till de frågor du vill ställa under sammanfattningen. Har din cykel också börjat förändras hjälper texten vad du ska berätta för läkaren när din mens har förändrats dig att förbereda dig färdigt.

När ska du söka vård utan att vänta?

Dagboken är till för att förbereda ett besök; i vissa lägen är det inte rätt att vänta på den bokade tiden. I linje med NHS råd, skjut inte upp att kontakta din läkare om:

• Din mens har blivit mer smärtsam, rikligare eller oregelbunden än tidigare.
• Smärtan varje månad hindrar dig från skola, jobb eller vardagssysslor.
• Du har ont vid samlag, när du kissar eller på toaletten.
• Du märker blödningar utanför mensen.
• Du har uppblåst mage, dålig aptit eller går ner i vikt utan att vilja det.

Om smärtan är mycket stark, värre än vanligt och smärtstillande inte hjälper, sök vård direkt; vid outhärdlig smärta, ring larmnumret i ditt land.

Så för du det här i Oveluni

I Oveluni kan du, när kvinnoprofilen är vald, markera dagarna då mensen började och slutade med Mensdagar i menyn Snabbtillägg. Smärtpoäng, plats och vad du provat lägger du till på den dagen med En anteckning i samma meny. Med Daglig check-in kan du också logga humör och energi under dagar med värk.

Om du tog ett smärtstillande kan du markera dagen med en Intagsregistrering. I Sammanfattningar ser du dina registrerade menslängder; när du skapar en PDF-rapport inför läkarbesöket och slår på ”Inkludera anteckningar” kommer även dina smärtanteckningar med i rapporten. Appen visar bara den historik du har registrerat; den ställer ingen diagnos och förutspår inte kommande cykler. Oveluni kommer snart till App Store.

Källor

1. NHS: Mensvärk (på engelska)
2. ACOG: Smärtsam mens (på engelska)